Ett särskilt hedersbrott
Utredare och riksåklagare Petra Lundh.
Utredningen Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) lyfter fram vikten av ytterligare straffrättsliga åtgärder vid hedersförtryck.
Den 7 oktober 2020 tog Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson emot utredningen Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Under presskonferensen medverkade Juno Blom, partisekreterare för Liberalerna och tidigare samordnare för det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Utredare och riksåklagare Petra Lundh presenterade utredningens förslag.
– Samhället ska se ytterst allvarligt på alla former av hedersrelaterat våld och förtryck, och det måste komma till uttryck i straffrätten. Det handlar om allas rätt till sina grundläggande fri- och rättigheter.
Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister
Vad är hedersförtryck?
Hedersbrottsutredningen beskriver hedersförtryck som privata normer och (hot om) sanktioner som finns i en speciell kontext. Det liknar ett parallellsamhälle där familjens eller släktens heder utgör incitamentet för att ställa upp de olika normerna och verkställa sanktionerna. Sanktionerna spinner över en bred skala där den yttersta gränsen är våld och ytterst hedersmord till det lägsta som kan handla om uteslutning från familjegemenskapen. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett stort och utbrett problem både internationellt och nationellt.
Petra Lundh säger att det finns behov av ytterligare straffrättsliga åtgärder och en ny brottstyp. Det är ett sätt för samhället att markera mot upprepande hedersrelaterade kränkningar utförda i syfte att bevara eller återupprätta en persons, en familjens en släkts eller annan liknande grupps heder.
Hedersrelaterade kränkningar kan vara att man tvingas bära heltäckande klädsel, täcka sitt hår, inte får vara med på idrott eller simundervisning i skolan, att man blir kontrollerad på väg till arbete eller skola. Många av dessa kränkningar kan man definiera som olaga tvång, då räcker det med att det är ett underförstått hot om att det ska hända något om man inte följer sanktionerna säger Petra Lundh. Utredningen har kommit fram till att det går att fånga in många av nämnda företeelser i ett särskilt hedersbrott.
Avslutningsvis påminner Petra Lundh också om att hedersförtryck är ett stort problem som inte enbart kan bekämpas straffrättsligt utan måste bekämpas på alla nivåer. Hon säger vidare att förslaget har ett signalvärde och sänder signaler till alla aktörer inom rättsväsendet om att de måste uppmärksamma denna typ av brott men det sänder framförallt signaler till alla som är utsatta om att man ska våga anmäla den här typen av förtryck och kränkningar.
Hur ska hedersbrottslagen få genomslag?
Juno Blom berättar att hon träffat många av barnen bakom statistiken. Barn som tvingas bära slöja mot sin vilja, barn som inte får delta på simundervisning, barn som gifts bort och barn som förs ut ur landet. Juno Blom påminner om att bakom all statistik finns ett otroligt stort lidande bland barn och unga. Hon lyfter den maktlöshet som många av dessa barn känner, inte bara i relation till sina närstående som utsätter dem, utan också i relation till myndigheter som inte ser och förstår deras utsatthet. Juno Blom lyfter även vikten av kompetensinsatser riktade till de yrkesgrupper som möter barn. Från förskolelärare som måste förstå vilka sammanhang barn lever i till domare som ska döma i domstolar i nämnda brott. Antalet fall som går till åtal beror på hur mycket samhället investerar i att att frågan om hedersförtryck är viktigt och att skyddet för brottsoffer är värdefullt, menar Juno Blom.
Hon lyfter även vikten av att tänka på nästa steg. Hur ska lagen få genomslag är en fråga hon ställer. Ett exempel är lagen om äktenskapstvång från 2014. Fram till maj 2020 hade det kommit in 509 anmälningar, 9 av dessa har gått till åtal och det finns 7 fällande domar. Chefsåklagare Jessica Wenna står bakom 3 av dessa ärenden. Enligt Juno Blom är det inte en slump. Hon menar att när man har förmågan att förstå i vilket sammanhang brotten sker så är det något som även brottsoffret känner. Det är viktigt med rätt stöd runt brottsoffer säger hon.
Lagen är superviktig, men sen också att brottsoffer får långsiktigt stöd, och att vi går ifrån att det är barn som ligger sömnlösa, livrädda hemma, till att nu ska också varenda närstående som utsätter ett barn veta att det är dom som ska ligga och ha svårt för att sova på natten, för vi ger oss inte i det här frågorna.
Juno Blom, partisekreterare Liberalerna
Utredningen Ett särskilt hedersbrott - förslag i korthet:
Behov av en ny brottstyp som tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer.
Förslag om att införa ett särskilt hedersbrott i 4 kap. brottsbalken
Inspirerat av grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
Handlar om upprepande kränkningar
Inget krav på att den som utsätts är närstående
Samma definition som i den nya straffskärpningsbestämmelsen, det vill säga brottet ska begåtts i syfte att bevara eller återupprätta en persons, en familjens en släkts eller annan liknande grupps heder
Straffet för överträdelse av kontaktförbud skärps
Utvidgat kontaktförbud ska alltid ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning
Utredningen kommer att remitteras. Planen är att lagen ska träda i kraft 1 januari 2022.