27 procent utlandsfödda flickor och 17 procent utlandsfödda pojkar får inte av sina föräldrar delta i ett eller flera utbildningsinslag i skolan. För flickor och pojkar med svensk bakgrund är siffran 3 procent. Även ungdomar födda i Sverige som har tvåutlandsfödda föräldrar, får delta i mindre utsträckning än ungdomar med svensk bakgrund. Det visar Sara Högdins artikel "Var går gränsen - Föräldrars gränssättning avseende ungas deltagande i sociala aktiviteter. En jämförelse utifrån etnicitet och kön". Artikel är publicerad i Sociologisk forskning 2006, NR. 4, s. 41-65. ISSN 0038-0342.

Runt 1 200 högstadieelever i årskurs 7 till 9 på fyra högstadieskolor har svarat på frågor om hur de har det i skolan, hemma och på fritiden. 
18 procent av utlandsfödda flickor i högstadiet får inte delta i skolämnet sexualkunskap för sina föräldrar. Motsvarande siffra för pojkar ligger på samma höga nivå, 17 procent.

Det handlar om rätten till sin egen kropp, sexualitet och personliga utveckling och att få delta i skolans alla ämnesinslag är en grundläggande rättighet i det svenska samhället skriver Sara högdin.
De högstadieskolor som är med i undersökningen ligger alla i samma stad och har en högre andel elever med utländsk bakgrund, som kommer från olika sociala och ekonomiska förhållanden. Det gör att resultaten från enkätundersökningen går att översätta till liknande områden. 

14 procent av de utlandsfödda flickorna får inte följa med på klassresa och 6 procent får inte delta i skolans idrotts- eller simundervisning. Motsvarande siffra för flickor med svensk bakgrund är 1 respektive 0 procent. 
Skolan ska motverka traditionella könsmönster och se till alla ungdomar oberoende av etnisk bakgrund får en likvärdig utbildning. Att som en ung tjej eller kille hamna mellan normer som skolan förmedlar samtidigt som föräldrarna motsätter sig just dessa förhållningssätt kan innebära slitningar för den enskilde.

Sara Högdin skriver att en förklaring till att föräldrar förbjuder sina barn från att delta i vissa inslag i skolundervisningen kan vara att de inte bott i Sverige under längre tid och valt att bevara visa traditionella normer från hemlandet. Men det kan även finnas andra förklaringar som att familjer kan befinna sig i en migrationsprocess vilket innebär en omtumlande möte med det nya samhället.

Sara Högdin menar att statens agerande i frågor om undantag från skolplikten får betydelse för den unges vardag. Om staten inte godtar att vissa ungdomar befrias från vissa undervisningsinslag som exempelvis, idrott, sex-och samlevnadsundervisning, när föräldrarna så önskar, kan det skapa motsättningar mellan hemmets och skolans regler. Om staten godtar sådana undantag hindras vissa ungdomar från att del av undervisningsmoment som är självklara för majoriteten av elever.

Det är en medborgerlig rättighet att få tillgång tillfullgod utbildning och är väsentlig för den unges personliga utveckling och för att den enskilde ska kunna tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter skriver Sara Högdin.