HEDERSRELATERAT HOT OCH VÅLD

Det hedersrelaterade våldet uppmärksammades i Sverige efter morden på Pela Atroshi 1999 och Fadime Sahindal 2002. Utgångspunkten för TRIS arbete är respekten för individens frihet. Att varje människa oberoende av kön, etnisk- och/eller religiös tillhörighet och sexuell läggning har rätt till ett liv utan diskriminering och rädsla för hot och våld.

Hedersrelaterat våld är ett brott mot svensk lag. I föräldrabalken står bland annat att barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Enligt äktenskapsbalken får personer under 18 år inte ingå äktenskap. Ingen har rätt att tvinga en annan person att gifta sig.

Hedersrelaterat våld mot barn och ungdomar är också ett brott mot barnkonventionen som slår fast att inga barn får utsättas för diskriminering och att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

FN definierar våld mot kvinnor enligt följande: "Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata". Enligt FN är mäns våld mot kvinnor en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter.

• Barn har rätt till egna åsikter och rätt att fritt uttrycka dessa (artikel 12).
• Barn har rätt till ett liv där de kan utvecklas, de har rätt till skydd mot alla former av fysiskt och psykiskt våld (artikel 2,3,6,19). 
• Barn har också rätt till lek, vila och fritid (artikel 31).
• I Barnkonventionen står det även att stater ska "vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa" (artikel 24).

Mäns våld mot kvinnor/hedersrelaterat våld
I debatten lyfts ofta frågan om skillnaden mellan hedersrelaterat våld och annat våld mot kvinnor. Hederstänkandet har sin grund i en manlig överordning och är kan ses som en del av de universella patriarkala strukturer. Men hedersrelaterat våld och förtryck har flera aspekter som är specifika. Framförallt är det viktigt att uppmärksamma den kollektiva acceptansen av hedersvåldet. Ett av kännetecknen i detta våld är att omgivningen accepterar eller rentav kräver våld som lösning som ett sätt att lösa det problem som uppstår och blir synligt för andra i bekantskapskretsen när en individ bryter mot uppsatta normer och regler. Detta orsakar en unik hotbild mot utsatta individer eftersom den potentiella förövare inte är en enskild individ som handlar utifrån egna beslut, utan flera personer från den utsattes nätverk kan medverka i planeringen och utförandet av våldshandlingen. Det innebär också att förlusten blir stor för den individ som tvingas bryta med hela sitt sociala nätverk och sammanhang för att undkomma hedersvåldet.

Därför krävs adekvata riktlinjer bland proffesionella för att angripa problemet på ett effektivt sätt.
Det är viktigt att samhället inte betraktar hedersrelaterat våld och förtryck som en företelese som i vissa delar av världen ersätter annat våld mot kvinnor. Män som misshandlar, våldtar och hotar finns överallt, men utöver detta våld kan det i specifika kontexter förekomma ett kollektivt, institutionaliserat hedersvåld som främst har till syfte att straffa individer som bryter mot gruppens norm. Hedersvåldets främsta uppgift är att upprätta gruppens förlorande anseende inför omgivningen. Hedersvåld kan planeras och utföras av både män och kvinnor, det kan drabba såväl män som kvinnor, och även om det inte accepteras av alla i nätverket så kan det förstås i ett specifikt kulturellt sammanhang.

Länsstyrelsen definerar hedersrelaterat våld i första hand som psyskiskt, socialt och sexuellt våld.

• Psykiska kränkningar i form av förödmjukelse, nedvärdering, skam och skuld beläggningen, undandragen kärlek och omsorg utfrysning och förförljelse.
• Social kränkningar i form av isolering och förbud mot att delta i normala aktiviteter i samhället. Tvingas till att bära avvikande klädsel mot sin vilja. Får inte tillgång till egna pengar vilket leder till ekonomisk isolering. Kan bli ofrivilligt bortförd, kidnappad eller får inte välja partner.
• Sexuellt eftersom ofrivilligt äktenskap leder till tvång till oönskat sex och/eller sex med okänd/oönskad person. Kravet på oskuld leder till begränsad sexuellt handlingsutrymme och/eller till destruktivt sexualmönster.
• Fysiskt, allt ifrån en örfil till mord. Könsstympning.

Vilka drabbas av våldet?

• Kvinnor från det att de blir könsmogna. det vill säga flickor från cirka 10 till 11 års åldern och unde resten av livet.
• Unga män och pojkar som allierar sig med eller skyddar en kvinna/flicka som inte underordnar sig. Eller unga män och pojkar som vägrar kontrollera, bestraffa kvinnliga familjemedlemmar och bekanta.
• Våldet kan även drabba unga män som inte följer familjens normer. Dock bestraffas pojkar oftast inte lika hårt som flickor och deras handlingsutrymme inskränks inte på samma sätt.
• Individer av bägge kön på grund av sexuell läggning. Kvinnor och i sällsynta fall män som vill skilja sig.

Hur skiljer sig hedersrelaterat våld från annat våld?

• Våldet ses som oundviklig handling som legitimeras av de flesta inom gruppen.
• Våldet är planerat, kollektivt saktionerat och beslutat och i vissa fall även kollektivt utövat, oftast är den yngsta mannen som står lägst i rang som får utföra handlingen.
• Förövaren beskyddas av de flesta inom familjen och släkten.
• Våldet utförs i stor utsträckning för att straffa kvinnor, unga flickors olydnad.
• Våldet tillförsäkrar mannens och i förlängningen familjens heder, eftersom mannens heder är berode av kvinnliga familjemedlemars uppförande.
• Ett rykte om en kvinnas uppförande kan vara tillräckligt för att mannens heder befläckas.
• En kvinnan måste alltid kontrolleras för att ett rykte inte ska kunna uppstå.
• Ytterst handlar hedersrelaterat våld om att kontrollera kvinnans sexualitet. Kravet på oskuld vid ingåendet av äktenskap är ett måste.

Ryktesspridning sprider rädsla!

• Flickan är rädd för att hennes familj/släkt/etniska grupp ska fördöma hennes beteende och sprida rykten som kan leda till att hon bestraffas.
• Föräldrar är rädda för att en dotter ska välja att gå emot normerna och att omgivningen ska börja skvallra.
• Omgivningen är rädd för att en viss flickas beteende ska bli lockande för deras egna döttrar

För att kunna göra en adekvat riksbedöming är det viktigt att känna igen den kontext som hedersrelaterat våld är en del av.

• Oftast åtskiljs mäns och kvinnors liv av stereotypa könsroller.
• Det riktas särskilt fokus på kvinnors och flickors sexualitet. Kravet på oskuld är påfallande. Unga kvinnors handlingar sexualiseras även när det inte anspeglar på sex. Den enskilde kvinnans sexualiteten är "offentlig", det vill säga inte en privat angelägenhet för den enskilde och är därför även föremål för andras kontroll.
• Kvinnor och unga flickor har begränsad möjlighet att besluta i frågor som berör dem och deras liv.
• Det riktas särskilt fokus på allt en kvinna och ung flicka gör offentligt och privat.
• Kvinnors och unga flickors handlingar utgör en plattform för övriga familje- och släktmedlemmars heder.
• Kvinnan är alltid underordnad mannen och detta får inte ifrågasättas.
• Män och pojkar har ansvar för att kvinnor och unga flickor i familjen och släkten lever enligt kollektivits uppsatta normer.